Sommar på Nygård
Nygårds Herrgård har en lång och spännande historia. Den nuvarande ägaren Maj-Britt Jaup har bott i herrgården sedan 1999. Herrgården har sedan renoverats och erbjuder idag bed & breakfast på herrgården för de som vill hyra.


Åmåls Nygård – några historiska betraktelser.
Idag finns enbart rester kvar av en tidigare så inflytelserik frälsegård på området, som hör till de få kvarvarande i Dalsland under reformationstiden (1523-1611). De flesta Åmålsbor har väl känt till det rosa huset ovanför Åmålsån (tidigare benämnd Åmålsälven) ovanför Strömsbergsgatan. I utkanten av Åmåls stad finns där rester av historien i form av en herrgårdsbyggnad från 1816 samt ett något äldre magasin. I parken finns det dessutom lämningar av en 1600-tals byggnad som kan vara byggd av Arvid Rosenbielke som ägde Nygård 1637. Rosenbielkarna fick lämna gården efter en tvist med Åmåls Stad. Därmed försvann frälset från Åmål. Gustav Vasas handgångne man, fogden över Dal Sven Karts son Per Kart adlades 1555 och erhöll samtidigt gården Snärten eller Snartine, som är en annan benämning för Nygård. I 1562 års frälselängd skrevs han till Nygård. Därefter ärvdes gården i släkten och kom så småningom i ätten Rosenbielkes ägo och drevs som säteri. Efter Rosenbielkernas avflyttning från Åmål, hängde deras epitafer länge i gamla kyrkan innan det förstördes i branden 1901. Under en kort tid ägdes Nygård av Åmål Stad. På 1700-talet var det flera ägare, bl.a. Åbergssläkten.
Åmål ca år 1700
Nuvarande corps-de-logis byggdes 1816 av Kommerserådet och Krigskommissarie Bengt Norström, dåtidens rikaste man i Åmål. Han lät uppföra byggnaden i ren empirstil som inte minst framträder i den rikt utsmyckade portalen man fortfarande kan se. E.W. Schweder köpte gården av Norströms sterbhus för 20 000 riksdaler Banco 1837. Patron Schweder var en allmän uppskattat ägare inte minst bland barn eftersom han lät dem äta från en välskött trädgård så mycket de orkade stoppa i sig. Man minns honom även i andra sammanhang. När Karl den XIV Johan besökte staden Åmål 1837 översatte Schweder dennes franska ord till svenska: ”Ni förstå väl att han sa: adieu, mitt vackra borgerskap, sa han!” Denna lyckade översättning blev sedan förändrat till: ”Adieu, mitt vackra borgerskap, sa Karl Johan, sa Schweder”. Gården såldes därefter till handlarna Jönsson och Kjellin fram tills 1870-talet. Kjellin ägde bland annat gamla kyrkan som då utnyttjades som lagerlokal. Det är därför inte förvånande att man så sent som i modern tid återfann Åmåls kyrkas dopfunt från 1200-talet just på Nygård där den användes som fågelbad.
1870-talet kom enligt sägnen familjen Unneberg från Norge med alla sina ägodelar på häst och kärra. I kärran fanns tillräckligt med pengar för att Unneberg skulle kunna förvärva en gård kring Vänern. Valet föll på Nygård som då omfattade ca 400 ha. Unnebergarna levde på Nygård i tre generationer fram till 1970-talet. Under deras tid spelade gården ännu en gång en roll i Åmåls historia, när Patron Unneberg 1872 bjöd in VD för Bergslagens Järnväg, Friherre Abraham Lejonhuvud samt några mera inflytelserika personer såsom vågmästaren, stadsfullmäktige och förespråkaren för att järnvägen kom till Åmål, på middag till sin vackra Nygård. Under 1700-talet hade många städer inkomster från sin stadsvåg. Sådana vågar hade man till exempel i Göteborg vid Järntorget. Liknande vågar fanns även i Öregrund och i Kristinehamn. Åmål hade sin största inkomst av stadsvågen som var dels placerad vid åmynningens norra strand samt vid Byälven. Dåtida betydelse återspeglas i nutid i form av namnet Vågmästargården vid Plantaget. Vågmästeriet upphörde 1849 då kungl. Maj:t upphävde rättigheten att uppbära vågpenningar. Var har nu Åmåls stadsvåg hamnat? Vågmästeren Petter Larsson ägnade sitt intresse främst åt järnvägen och ej längre åt järnvågen.
För ca två år sedan hittades ett stort järnföremål av ren slump på Nygårds ägor. Man såg ett järnstycke sticka fram ur jorden. Det grävdes så småningom fram ett ca två meter långt föremål där man inte visste vad som förelåg. En semesterresa till en gammal tysk stad (Michelstad) löste gåtan. Under stadens rådhus från 1300-talet hängde deras stadsvåg och man kände genast igen föremålet som grävdes fram på Nygård. Efterforskning visade att stadsvågen i Michelstadt var åtminstone känt sedan 1690-talet och av samma utseende som vågen på Nygård. Jämförbara vågar finns idag i Öregrund och Kristinehamn. Hur järnvågen hamnade på Nygård är oklart men att det var en av stadsvågarna är det inget tvivel om. Vågen skänktes av nuvarande ägarna på Nygård till Åmåls Hembygdsförening och kan nu beskådas på Snarhögsgården.
Fyndet av dopfunt och stadsvågen visar på att Åmål och Nygård hade många historiska beröringspunkter. Men historien är inte slut än. Under herrgårdens gamla flygel, som rivits på 1960-talet finns kanske Arvid Rosenbielkes gamla källare från 1600-talet.

Maj-Britt Jaup på Nygård